Vart tog helgen vägen?
Kategori: Allmänt
Har någon sett vart våran helg tog vägen?
I fredags åkte K iväg på herrmiddag till halva natten, trevligt hade dom haft!
På lördag FM packade jag in barnen och present till en babyshower för fina Emma som vi planerat i smyg ett gäng för henne och överraskad vart hon minst sagt så det var väldigt lyckat och väldigt trevligt!
Sen en snabbis på babyproffsen och vi var inte hemma förrän efter 16.
Norton han var vaken nästan hela tiden på babyshowern och Tindra hade jättekul med dom andra barnen och ville egentligen inte åka hem 😊
Så lördag försvann snabbt!
Idag hade vi bokat med jacke och Linda så efter lunchen åkte vi dit så dom fick träffa Norton också och Tindra hade så roligt med Alve och Ebbe och ville helst stanna kvar där också, det verkar vara tråkigt att vara hemma 😅
Men jag förstår henne då vi snart varit hemma i nästan 2 veckor pga sjukdomar.
Men till veckan hoppas vi att det blir som vanligt och hon kan vara på fsk.
Hade i min tanke att kanske köra ett lass med något idag men jag fortsatte att packa istället, då det bara är 1 månad kvar, spännande men samtidigt skrämmande att det vi packar ner nu ser vi inte på många månader men det ska bli skönt när det är bort kört och vi ska börja köra lite lass till pappa/morfar i viksjö, det tänkte jag försöka göra till veckan medan Tindra är på fsk, antingen några bil lass bara eller så kanske jag rastar släpvagnen, "vi får se" som Tindra säger många gånger om dagen nu för tiden.
Norton ska på BVC på tisdag det ser vi fram emot så vi får se vikt och längd och hoppas han går igenom besiktningen men det tror jag.
Sen har vi möte med prästen på onsdag och på fredag ska Tindra till tandläkaren och det ser hon fram emot, det gör väl jag med lite (trots tandläkar skräck) och jag hoppas vi kan få göra röntgen bilder och se tänderna i tandköttet uppe där hon är utan och se om man ser något.
Men jag ljuger ju om jag säger att jag inte får en klump i magen då känslorna kommer tillbaka till dom dagarna där för snart 2 år sedan, paniken när man möter sitt skadade barn på fsk, när tänderna drogs ur hennes mun och alla dessa besök hos tandläkaren och "operation " på sjukhuset, det var ju en olycka men ändå det gjorde så ont att få behöva se sitt barn ha så ont och som hon har kämpat och gör idag, hur hon har problem att äta vissa saker. Prova käka ett äpple utan framtänderna eller en majskolv...
Men hon är en riktig kämparunge! 💜
Ska ringa städfirman imorgon och skicka uppsägningen på dagis också, får inte glömmas bort!
Nu ska jag sova innan mat klockan ringer för våran lilla skalman 💙
